Jag åkte nyss till Elgiganten och köpte ett xbox 360 slim 250 gb, eftersom att det var ett så rimligt pris på den just nu. Äntligen är den min! Ni förstår bara inte hur mycket jag har längtat efter att få köpa den! Jag har ju aldrig haft råd att köpa ett nytt xbox sedan mitt gamla gick sönder, inte sen jag blev en fattig student som måste tänka på att pengarna även måste räcka tilll föda, och inte bara till spel och manga (och en hel del cola).

     Jag kan knappt vänta tills jag får spela mina spel igen! Kan tyvärr inte göra det nu, dock.. För er som inte visste det så bor jag hos mamma för tillfället, pga av sommarjobbet, och det är minst sagt väldigt långt ifrån min lägenhet. Det skule ta flera timmar med buss att åka hem. Jag passade på att flytta så långt bort som möjligt, haha...

     Nåväl, jag får vänta i några dagar till, sedan ska  jag spela tills tummarna blöder!

     Jag är lite besviken just nu, för den jag skulle köpa mitt efterlängtade xbox 360 av hade redan sålt den till någon annan, trots vår överenskommelse. Det är ju lite trist, eftersom att jag skulle få en riktigt bra deal: konsollen, två kontroller med play and chargesladd och fyra spel (allt i nyskick) för 1800 kr. Nu tänker jag köpa ett helt nytt istället, det blir dyrare, men jag får åtminstone garanterat vad jag vill ha, i perfekt skick dessutom. Spel har jag ju redan massor av, men det skulle vara kul med lite nya spel också.

     Kan knappt vänta till jag får min lön! Jag tror att jag ska gå och köpa konsollen direkt i butiken när jag väl får pengarna, så otålig är jag! Kommer mest troligt att spendera allt jag äger på nya spel.. Och kanske en ny skjorta till när skolan börjar, men definitivt mest spel! Äntligen kommer jag att kunna spela mina xbox spel igen! Jag kommer nog att spendera varje natt med att nörda ut alla spel jag har och planerar att köpa.

     Jag kan inte ens förklara hur upprymd jag är! Spel är det bästa som finns helt enkelt, och att ha varit utan majoriteten av mina favoritspel i nästan ett år har varit fruktansvärt. Jag har ju fortfarande haft mitt gamla gamecube och min dator, men det känns tomt att se mina xbox-spel bara stå där i hyllan och samla damm, medans de skriker efter uppmärksamhet.

     Många undrar varför jag inte köper ett playstation istället. Jag fnyser varje gång jag hör det. Jag gillar inte den konsollen. Kontrollerna är obekväma att hålla i, och det ger helt enkelt inte samma känsla. Jag tänker heller inte köpa ett xbox one, den är rakt av patetisk. Nej, jag är nöjd med mitt älskade xbox 360, och jag kommer att hålla mig till den tills jag hittar en ny konsoll som känns bättre (men då kommer jag såklart att behålla mitt xbox, precis som jag gjorde med mitt gamecube).

     Nåväl, jag ska försöka behärska mig tills lönen kommer, även fast det känns som att jag håller på att spricka av förväntan!

     Ligger här i sängen utan att kunna sova, trots diverse piller. Jag har en massa tankar och funderingar som flyger runt i huvudet, så jag kommer att spama med lite inlägg om mina åsikter om lite slumpmässiga saker som flyger runt bland mina tankar.

     En sak som jag verkligen hatar är särskrivningar, och helt enkelt folk som inte kan skriva ordentligt. Det är ju helt okej och så om man kanske är liten, trött som fan, har dyslexi eller dylikt, men att vara 15-16 år och skriva som en efterbliven potatis är rakt av skrattretande.

     Om man t.ex driver en blogg och använder särskrivningar, felstavar ord gång på gång, inte använder punkter, kommatecken, frågetecken, och helt enkelt inte sätter ihop meningarna bra, så känns bloggen helt värdelös. Jag skiter då fullständigt i vad du skriver om, för du skriver så otroligt dåligt. Många bara rabblar på utan att bry sig det minsta om vad de skriver, hur de skriver, och om att utveckla sina tankar och åsikter. Ändå har de mage att klaga för att de inte har många läsare.

     Nu kommer någon säkert att smälla mig på käften och säga "vad spelar det för roll om man skriver dåligt eller inte, det är innehållet som räknas!" Ja, det är innehållet som är viktigast, men det är svårt att få fram ett bra innehåll när man för det första stavar fel hela tiden, för det andra använder särskrivningar och en massa förkortningar, och för det tredje bara babblar på och aldrig sätter punkt, komma eller något annat viktigt för att ge texten ett bra flyt. Dessutom så är de som skriver dåligt oftast äver dåliga på att bygga upp stämningen i texten och beröra läsaren. Ofta är många dessutom dåliga på att ens formulera något intressant i texten, t.ex en åsikt eller något, utan bara babblar på om sin dag på ett otroligt ointressant och babblande sätt. Nu är det ju också så att man faktiskt kan få allt att bli intressant, om man använder språket rätt. Jag ska ge er ett exempel!

     Okej, idag har du inte gjort någonting, förutom att äta en macka och gått ut med hunden. Här är två exempel på hur man kan skriva om detta:

    1. "okejj så i dag har ja typ inte jort nånting bara ätit en macka nu ska jah ut me hunden men vi hörs sen hejdå"

    2. "Idag åt jag världens godaste macka! (sedan beskriver du varför den var god, vad som var så bra, åsikter...)

     Okej, det där var ett extremt dåligt exempel, jag vet, men helt ärligt, vem här tyckte att exempel 1 var intressant överhuvudtaget? Berätta det gärna för mig. Jag håller i alla fall inte med dig en sekund.

     Min poäng med det här inlägget är att hur man skriver och vad man skriver om är viktigt, speciellt när man driver en blogg, för fan! En blogg handlar ju bara om texten i fråga! Rensa upp i språket, hitta något som du vill skriva om, och babbla inte. Gör det intressant. Beskriv dina tankar och åsikter. Argumentera!

     Det var allt för mig för ett tag. Jag är väl medveten om att jag inte är ett proffs själv, och har aldrig påstått det heller. Dessutom så är det här inläggget inte mitt bästa, men klockan är fyra på morgonen, och jag har åtminstone en åsikt att klämma ut, till skillnad från folk som bara skriver om ingenting med en massa vidriga fel i texten...

     I alla fall, jag ska inte klaga mer nu. Jag är trött och grinig, och gör något som jag själv hatar: babblar.

     Mitt dygn är ganska så fucked up ändå. Jag vaknar vid  5-6 på kvällen, sen kanske jag äter någonting, så som micromat, flingor eller något. Sen sätter jag mig vid datorn och kollar alla uppdateringar på diverse sidor. Sedan spriner jag eventuellt ner till ica för att köpa chips, cola och choklad till natten. När jag kommer hem igen är klockan kanske 9 på kvällen, och det är då jag brukar lägga colan på kylning medans jag tar en dusch och fräschar upp mig, borstar tänderna och allt det där.

     Efter duschen sätter jag mig vid datorn igen och spelar diverse spel i några timmar. Tröttnar jag på spelen så knäpper jag på tv:n ett tag, sedan kanske jag går ut och tar lite midsnattsluft. Strosar runt på stan mitt i natten, klättrar upp på murar och tak, kyrkogårdar, ni vet, ställen som man inte får eller kan vara på när det är ljust för att det är för mycket folk i närheten. Det är så jävla härligt att vara ute på natten. Jag känner mig så levande, på ett helt annat sätt än när det är dag. På natten kan man göra vad fan man vill, hur man vill.

     Efter ett par timmar går jag hem igen, sätter mig vid datorn eller tv:n och fortsätter äventyret bland drakar och demoner. Och i vissa spel, zombies. Älskar zombies. Jag brukar spela fram till 7-8 på morgonen, om jag inte dygnar, för då är jag uppe ett dygn till eller så. Sen så vaknar jag igen på kvällen, och då börjar det om!

    Innan jag fick mina sömnpiller så var jag uppe flera dagar i sträck, och sen sov ett dygn på raken, och så fortsatte det. Jag kunde verkligen inte sova, men jag tyckte ändå bäst om att vara uppepå natten, det har jag alltid tyckt.

     Anyways, ica stänger vid 9, så jag måste ner och fylla på förrådet med chips och cola, och sedan slänga mig in i duschen för att göra mig fräsch och redo för ännu en natt av lite udda "äventyr". Ni må tycka att jag är knäpp och tråkig, men det tycker inte jag!

     Kommentera och fråga gärna saker. Det är alltid trevligt när någon gör det! :)

     Jag var uppe hela natten och spelade olika mmorpg spel, bland annat RuneScape. Jag förstår inte varför folk inte tycker om RS, det är ju en av de bästa gratis rollspel som man inte behöver ladda ner för att kunna spela. Skaparna av spelet tar spelandet seriöst och finslipar det hela tiden. Världen som man rör sig i är stor, och det finns många olika uppdrag man kan göra, och dessutom så finns det väldigt mycket saker man kan ägna sig åt i spelet. Det jag menar är att spelet har en historia i grunden, men det är ett väldigt fritt spel, så man kan göra i princip vad man än själv tycker är roligt för att tjäna pengar och allt det där, utan att någon säger åt en vad man ska göra och hur man ska göra det. Så ja, det är ett väldigt underskattat spel, enligt mig.

     Nu blev det här ett ganska luddigt inlägg, för jag har just inte sovit mer än ett par timmar nu på morgonen, men det får ni stå ut med. Nu när jag har vilat upp mig ett tag så ska jag återvända till spelens värld, med drakar, troll, enhörningar, magi och demoner. Den världen är ju trots allt så mycket bättre än denna.

     En sak som jag har tänkt på ett tag nu är det här med att "leva livet" och "no lifers". Jag och många andra lever våra liv på internet genom spel, anime eller något annat intresse. Enligt mig är livet så mycket roligare att leva när man har något att snöa in sig på. Då har man en mening med sitt liv, nämnligen att lära sig mer om det ämnet, bli bättre och se till att fortsätta hålla på med det, helt enkelt. Gör det mig till en så kallad "no lifer"? 

     Det är så många som säger att de som spelar spel hela dagarna eller nördar inom ett annat ämne borde skaffa sig ett riktigt liv istället och gå ut och göra saker. Varför? Måste man gå ut och festa varje helg, gå på konserter, shoppa, träffa nya människor och allt det där för att ha ett "riktigt" liv? Det tycker jag är fånigt, jag har visst ett liv, och det duger alldeles utmärkt för min del. Ja, jag är deprimerad, men jag hade mått ännu värre om jag inte levde mitt liv som jag vill ha det.

     Vad är det för fel på att vara en nörd? Det är ju hur kul som helst! Det jag inte förstår är vad som är så kul med att gå på fester och träffa den och den personen och prata om en massa meningslösa och ytliga saker med personer man egentligen inte bryr sig om, medans man dricker den ena alkoholhaltiga drycken efter den andra. Det är inget liv för mig, men jag säger ändå inte åt folk som festar och träffar nya folk att "skaffa ett liv", så varför ska ni ha rätten att säga det till mig? Låt mig nörda anime och mina spel, så låter jag dig festa, supa, och eventuellt ligga runt utan att klaga på hur du lever ditt liv. Har vi en deal?

     Nu återvänder jag till min lilla värld med spel, anime och andra nörderier. Kommentera gärna vad du har för åsikter inom detta ämne. Det skulle vara intressant att höra vad ni andra har för tankar och åsikter!